Justice League (2017)

Justice League (2017)

Recension av Micke.

Då har DC´s motsvarighet till Marvels “Avengers” haft premiär och här är vad Michael tyckte om filmen.

“Justice League” slår samman de superhjältar vi hittills fått se och lära känna i DC´s superhjälts-franchise, till ett super-team. De åtar sig ansvaret att tillsammans stoppa den övermäktiga Stepenwolf, som är någon sorts ond, demonisk, gudalik figur, vars vilja att förgöra jorden endast överträffas av hans bristande läppsynk, då karaktären tyvärr är en väldigt dåligt animerad dataeffekt. Karaktären i sig bjuder tyvärr inte heller på något djup eller någon motivation för det han gör, vilket är tråkigt.

Jag klagar ofta över att filmer är för långa idag och det är därför lite ironiskt att jag tycker att “Justice League”, med sina 120 minuter, är för kort. Vi har i tidigare filmer fått lära känna några av hjältarna, men filmen lägger ändå tid på att presentera dessa karaktärer. Vilken den givetvis måste göra, eftersom man förstås vill att någon som inte sett de tidigare filmerna ändå ska kunna se “Justice League” och faktiskt hänga med i handlingen och lära känna dess karaktärer. Detta gör dock att tillsammans med introduktionen av Aquaman, Cyborg och The Flash så hade det behövts lite mer tid för att verkligen sätta dessa karaktärers bakgrundshistorier och hur de faktiskt går ihop och bildar Justice League.

Även om det är Zack Snyder som anges som regissör för filmen så har i realiteten en väsentlig del av filmen regisserats av Joss Whedon, då Zack var tvungen att lämna produktionen på grund av personliga skäl. Detta märks dock inte nämnvärt förutom i humorn. Det är väldigt uppenbart vilka skämt som är skrivna och regisserade av Whedon. Tyvärr så innebar dock hela situationen med att Joss Whedon kom in och tog över även att man var tvungen att planera in mer kompletterande tagningar i efterhand. Detta märks tydligt, eftersom Henry Cavill då hade hunnit börja filma för den kommande “Mission Impossible 6” och enligt kontrakt inte fick raka av sig den mustach han låtit växa ut för rollen. Detta innebar att man varit tvungen att filma hans scener med mustach och sedan digitalt ersätta den med en dataanimerad, renrakad, överläpp. Något som syns alldeles för tydligt och faktiskt tog mig ur filmen flera gånger.

Kemin mellan medlemmarna i Justice League fungerar dock oväntat bra och är filmens stora behållning. Sannolikt har Whedon även bidragit med mycket för att uppnå detta, så han rent historiskt varit bättre på dialoger och karaktärsinteraktioner än vad Snyder varit. Faktum är att ju längre filmen gick, desto mer och mer insåg jag att jag gärna hade velat se en “Justice League” där Whedon fått styra projektet redan från början. Samtliga skådespelare fungerar mycket bra i sina respektive roller. Att Ben Affleck är en fantastisk Batman och att Gal Gadot är perfekt som Wonder Woman visste jag sen de tidigare filmerna de gjort. Men den stora överrasknignen är Ezra Miller som The Flash och Jason Momoa som Aquaman. De fungerade över förväntan och det ska bli intressant att se vad de gör med karaktärerna framöver. Ray Fisher är även bra som Cyborg, men karaktären i sig har inte riktigt samma charmiga framtoning och hamnar lite bakom de övriga.

Sammanfattningsvis så kan jag förstå tjusningen med filmen och inser att det kommer finnas personer som kommer tycka om den. Dock så finns det för många saker som håller filmen tillbaka för mig. Speltiden, animationerna, den ointressanta skurken för att nämna det mest iögonfallande. Den blir därför inte riktigt godkänd, även om potentialen finns där och om Justice League 2 kommer så småningom så är jag villig att ge den en chans.

Betyg 4/10

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>
*
*