Fantastic Beasts: The Crimes of Grindlewald (2018)

Fantastic Beasts: The Crimes of Grindlewald (2018)

Recension av Micke.

Så, igår hade den nya Harry Potter-filmen premiär. Ni vet, uppföljaren till den där andra Harry Potter filmen utan Harry Potter. Jag var ganska besviken på den förra filmen från 2016, men med gott mod gick jag till biografen med en förhoppning om att denna film skulle vara bättre.

Filmen handlar om att Grindlewald (spelad av Johnny Depp) som fängslades i förra filmen lyckas fly och Newt Scamander (Eddie Redmayne) ombeds jaga rätt på honom eftersom han verkar vara den enda som den relativt unga Albus Dumbledore (Jude Law), som har betydligt mindre skägg än i de ursprungliga Harry Potter-filmerna, litar på. Men vägen dit blir naturligtvis inte helt enkel av diverse olika skäl.

“The Crimes of Grindlewald” kan jämföras med filmseriens kända trolldryck “Polyjucie”; En salig röra ingredienser som inte smakar särskilt gott. Ett resultat av filmens referenser till tidigare filmer, dess karaktärer, deras relationer till varandra och en bunt till synes slumpmässiga varelser som introduceras och kastas åt sidan lika fort. Dessutom är klippningen väldigt osammanhängande vid flera tillfällen och ganska rörig i actionsekvenserna. Lägg dessutom till att mycket information om filmens handling ofta förmedlas genom att karaktärer berättar för andra om det vi som publik behöver veta för att förstå vad som har hänt eller händer. Något som ofta gör det hela mycket mer ointressant än om man istället visar vad som händer med olika scener. Vilket “The Crimes of Grindlewald” inte har tid med eftersom man har för mycket att förmedla.

Dessutom så fortsätter denna filmserie att introducera väldigt ointressanta karaktärer som i alla fall jag som tittare har svårt att knyta av till. Deras motiv känns ofta tunna och de flesta saknar den charm som fullkomligt genomsyrade de ursprungliga filmerna om Harry Potter och hans tid på magiskolan Hogwarts. Johnny Depp kanske gör sin mest ointressanta insats någonsin.

Vad finns det då för possitivt att trolla fram om denna film? Inte mycket tyvärr. Visst är effekterna snygga och både Jude Law och Dan Fogler (som spelar den aspirerande bagaren Jacob Kowalski från förra filmen) gör bra insatser. Sen finns det även en småcharmig scen med Newt och Tina Goldstein (som också hade en framträdande roll i förra filmen) där Newt ska beskriva hennes ögon, som jag också gillade. Men något mer positivt än så kunde jag tyvärr inte se.

Så, rekommenderar jag att man ser “Fantastic Beasts: The Crimes of Grindlewald”? Motvilligt så säger jag faktisk; Ja, jag måste tyvärr göra det. Eftersom jag, av någon outgrundlig anledning, fortfarande tror att det kan bli något bra av detta så småningom. Slutet öppnar upp för ytterligare en film där sannolikt mer Jude Law och mindre Eddie Redmayne kan balansera ut det hela och förhoppningsvis ge en värdig avslutning på denna prequel-serie av filmer. Och kanske, kanske, kan vi få en sammanhängande historia som faktiskt passar ihop med de ursprungliga Harry Potter-filmerna som så många gillar. Misslyckas man med det? Då är det bara att säga: Tack, god natt och Avada Kedavra, till den fortsatta Harry Potter-franchisen.

Betyg 3/10

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>
*
*