Glass (2019)

Glass (2019)

Recension av Micke.

“Unbreakable” (2000) var en film som imponerade oerhört mycket på mig. Jag älskade hur man kunde ta en superhjältes ursprungshistoria till något som kändes nytt och intressant. När sedan “Split” (2016) kom och överraskande mig mer än vad jag trodde var möjligt kände jag att regissören M. Night Shyamalan på ett mästerligt sätt hade gjort en av de bästa uppföljarna någonsin. Så det var med stor förväntan jag gick för att se “Glass” för att se vad M. Night skulle kunna hitta på för att få ihop dessa filmer och överraska mig på nytt.

Jag brukar ofta försöka se vad jag tycker att en film gjorde bra och vad en film gjorde dåligt, ställa dessa saker mot varandra och sedan se vad vågskålarna visar för att motivera och få en känsla för hur bra jag tycker att en film är. Detta är något som är mycket signifikativt för min upplevelse av “Glass”, för det fanns tydliga saker jag verkligen inte gillade och det fanns saker jag verkligen älskade.

Det första som slog mig i början i filmen är hur bra de tre huvudkaraktärerna presenteras. Även om jag måste erkänna att man verkligen måste ha sett både “Unbreakable” och “Split” för att kunna förstå och uppskatta “Glass”, så kommer vi snabbt in i karaktärernas liv och framförallt förstår man vad Bruce Willis (David Dunn) och Samuel L. Jacksons (Mr. Glass) karaktärer gått igenom sedan “Unbreakable”. Som det hintas om i slutet av “Split” så är David Dunn givetvis på jakt efter “The Beast” (James McAvoy) och den fortsatta historien rullar vidare och känns ändå intressant.

Men ganska snart så börjar filmen använda fotot på ett speciellt sätt. I actionsekvenser så får vi se saker filmat med vad jag bara kan anta är en sorts GoPro-kamera som sitter fast i en ställning på ena skådespelarens, vilket ger intrycket av en extremsports-video. Jag utgår från att filmskaparna på detta sätt vill skapa något känsla av att man som publik ska leva sig in i sekvensen, men det misslyckas tyvärr fatalt. Faktum är att det är så pass störande att det bitvis tar en ur filmen. Rent överlag så känns fotot ojämnt. Bitvis är det väldigt bra och man använder olika intressanta perspektiv, men bitvis är det lite störande.

Historien i sig är dock bra och “Glass” lyckas även skilja sig lika mycket från sina föregångare som föregångarna i sig skiljer sig från varandra. Detta gör denna trilogi av filmer till en väldigt intressant och givande filmserie. “Unbreakable” var en sorts homage till superhjältars ursprungshistorier med inslag av drama och spänning, “Split” var mer av en övernaturlig rysare och “Glass” är mer av en hyllning till serietidningar om superhjältar, men nertonad och med lite självironi.

Skådespeleriet är lysande ifrån framförallt James McAvoy, Samuel L. Jackson och Anna Taylor-Joy, (som repriserar sin roll från “Split”). Bruce Willis ges inte så mycket att jobba med, men man kan ändå se en hint av den Bruce Willis som en gång i tiden verkade engagera sig i de filmer han medverkade i. Något som är väldigt sällsynt idag, tyvärr. Ett problem filmen har är även att det finns något fler karaktärer man ändå vill engagera sig i mer än vad speltiden egentligen tillåter. Vilket leder till visa roller blir underutvecklade och det känns verkligen som att det saknas nått.

På det hela taget så tycker jag inte att M. Night Shyamalan sätter landningen till hundra procent i denna trilogi, men det är fortfarande en bra film som jag hoppas och tror kommer tilltala många som verkligen uppskattade “Unbreakable” och “Split”. Sen måste jag även ge regissören beröm för att han, trots att han alltid går sin egen väg och aldrig verkar satsa på säkra kort, ändå lyckas överraska en som tittare. Även om man vet att man borde förvänta sig det oväntade så sitter man ändå där och blir bredsidad och förvånad.

Betyg 7/10

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>
*
*